Efterlysning: pumpernickel.
Vet någon vart man kan köpa icke fabriksbakad pumpernickel i Stockholm? Riktigt svart och tät ska den vara. Ni har så himla bra tips jämt.
Vet någon vart man kan köpa icke fabriksbakad pumpernickel i Stockholm? Riktigt svart och tät ska den vara. Ni har så himla bra tips jämt.
Nu har det kommit en ny glass tydligen. Den är gjord av marsipan. Det betyder att jag kan glömma den här badsäsongen. Lite typiskt på något sätt. Jag som hade börjat springa och allt ( i exakt samma hastighet som en gammal gumma med artros, men ändå).
Ah, du är inte typen som gör inkokt lax. Metoden är inget för dig, inte din grej, tanken att gå ut i köket och koka in lax är dig lika främmande som att hoppa ner i en segelbåt och där bli sittande, mol allena, tills båten i fråga seglat jorden runt. Tänk då såhär: kanske just därför. Kanske är det dags att utmana sin självbild och alla fördomar om vad en sådan person sysslar med. Vem vet vad det kan leda till? Du börjar med att koka in lax och gillar det, i nästa stund upptäcker du att du gillar att bära hög hatt, att gå naken, att vara en trubadur, att lufta konspirationsteorier på lokaltidningens insändarsida och tutta på gamla kyrkor. Se det som en inbjudan till personlig utveckling. Jag tror att det kan bli början till något nytt och mycket spännande.
Receptmakare: Lotta Lundgren
Portioner: 4
Tid: 1 timme
Just nu tycker jag att den här salladen är bland det godaste man kan äta. Eller ja, det var väl kanske att ta i. Men god för att vara en sallad som varken innehåller fläsk, ost, smör, korv, sylt, pommes frittes, remoulade samt olika stekta inslag. Dessutom perfekt när det plötsligt blir så varmt att man egentligen inte orkar laga mat. Så varmt att man knappt orkar äta mat om sanningen ska fram. Då är den här salladen bland det godaste man kan äta.
Dessutom känner man sig lite läcker och liksom duktig efteråt.

Receptmakare: Lotta Lundgren
Portioner: 2
Tid: 5 min
Det konstigaste hände precis alldeles nyss. Kommer gående Götgatan fram i solen rullande min präktiga damcykel. Helt plötsligt hör jag , ytterst tydligt, hur någon/något lägger en ordentlig brakare – inifrån min väska som jag har framme i cykelkorgen. Det är väl ändå lite underligt, visst är det? När jag öppnar väskan tycker jag mig känna doften av lite gammalt stekos.
Känner någon igen detta? Vad är det? Kommer det hända igen?
Blev så uppjagad och förvirrad att jag gick in på Filippa K och köpte en sparkdräkt för vuxna kvinnor. Röd.
Jag funderar ofta på varför människor inte köper kycklingfärs. Vad jag vet har nästan ingen blivit blind, spetälsk eller bränd på bål efter att ha köpt, tillagat eller ätit kycklingfärs – tvärtom är det en både prisvärd och användbar färs vi har att göra med. Ja, det är möjligen något lite blodlöst över charkdiskens skära outsider och nej, den kommer aldrig plocka poäng på sin personlighet eller spännande yttre – men det är just det som är grejen! Kycklingfärs är en lågmäld pragmatiker och lagspelare; den perfekta fonden för färgstarka individer som ingefära, chili, limeblad och koriander. En kycklingfärs tar aldrig över, blir aldrig högljudd eller genomträngande: en kycklingfärs håller sig i bakgrunden och får jobbet gjort.
Faktum är att kycklingfärs är en rätt fin gestaltning av den typ av ledarskap som unga företag i mediebranschen ofta saknar. Men det är möjligt att jag funderat lite för mycket på det här.

Receptmakare: Lotta Lundgren
Portioner: 2
Tid: 30 min
Visste du att man kan göra en mycket god fond på rostade räkskal? Lägg bara räkskal, hackad blekselleri, lök, morötter, fänkål och vitlök i en långpanna, droppa över olivolja och ställ in i ugnen på 200°C. När räkskalen fått mörk färg och hela huset luktar sura lik och massor av tåsvett, ta ut och överför till kastrull. Slå på en flaska chablis och sjud långsamt under lock. Sila och smaka upp med salt, peppar, mer vitlök, persilja, tomat. Tillsätt lättrimmad sej och lax, red med grädde, toppa med grillade pilgrimsmusslor och servera soppan som på pricken liknar mörkt och hårt förorenat avloppsvatten som det flyter omkring matrester i. Insup den tryckta stämningen som sprider sig runt bordet när matgästerna tittar ner i de föga aptitretande frukterna av ovanstående umbäranden och lova dig själv att bjuda på något enklare – och kanske lite vackrare – nästa gång. Det där med bönor och salsa verde kanske?

Receptmakare: massor med folk
Portioner: 4
Tid: 40 min