Skåpmat: november 2010

Kycklinggryta med aubergine och kardemumma

Vissa dagar hinner man inte med någon matlagning eftersom man måste ägna timmar åt att vimsa runt och leta efter sin försvunna kamera. Har någon möjligtvis sett den? Jag har letat på alla vanliga ställen (i garderoben, bland alla böcker, bakom skorna i skåpet i hallen, kuddarna i soffan och under sängen). Jag har dessutom letat på alla ovanliga ställen (bland smutstvätten, i proppskåpet, frysboxen, soporna samt – lite väl optimistiskt kan jag tycka så här i efterhand – i taket). Enda stället jag inte letade på är i ugnen, men där stod liksom en stor kycklinggryta och upptog all plats. Grytan lagade sig själv. Nu hoppas jag att kameran följer dess goda exempel. Medan jag försöker fixa numret till Saida får ni titta på en bild av min sorgliga lunch.

IMG_0826

Kycklinggryta med aubergine och kardemumma

Receptmakare: Lotta Lundgren

Portioner: 4 – 5

Tid: 2, 5 timmar

  • 2 gula lökar
  • 6 vitlöksklyftor
  • 2 – 3 potatisar (kan uteslutas)
  • 1 kyckling, ekologisk à 2 kg
  • 2 citroner, ekologiska
  • 1 apelsin, ekologisk
  • 1 aubergine
  • 500 g körsbärstomater
  • 1 burk kokosmjölk (Santa Maria eller annan sort som skiktar sig)
  • 1 tetra kikärter
  • 1 tsk kardemumma, hela frön
  1. Sätt ugnen på 175°C.
  2. Hacka löken fint och vitlöken finare. Om du hinner – svetta lök och vitlök genomskinliga i lite olivolja i en stor gryta (om du inte hinner, strunta i det). Ta från värmen.
  3. Skala och tärna potatisen fint och lägg på löken.
  4. Stycka kycklingen i 4 – 6 bitar, ta bort skinnet och lägg kycklingdelarna ovanpå lök och potatis.
  5. Tvätta och riv med lätt hand zesten (bara det yttersta gula skalet) av citroner och apelsin och strö över kycklingen. Salta och peppra generöst. Pressa över saften från apelsinen och den ena citronen.
  6. Tärna auberginen fint och lägg ovanpå. Toppa med tomaterna och ringla över generöst med olivolja. Salta och peppra en gång till.
  7. Lägg lock på grytan, ställ in i ugnen och glöm bort alltsammans i 2 timmar eller mer (kycklingen kokar klart i vätskan från grönsakerna, magiskt bara det).
  8. Ta ut, red av med kokosmjölk (bara den fasta kokosgrädden) och tillsätt avspolade kikärter.
  9. Rosta kardemumman i torr stekpanna, krossa i mortel och tillsätt. Rör försiktigt runt så att allt blandar sig och smaka av grytan med salt och massor av nymalen svartpeppar. Värm upp en sista gång på spisen och servera med bröd eller brunt ris eller couscous.

Älgragu med hasselnötter och svamp

De flesta barn tycker om att smyga. Att smyga går i stort sett ut på följa efter en person man tycker känns lite spännande genom att i diskret och hukande stil förflytta sig mellan träd och byggnader. Smygandet kan pågå ända upp i tonåren, men någonstans efter tjugo års ålder anses det inte längre socialt accepterat att smyga och under vissa omständigheter kan vuxet smygande till om med klassas som olagligt. Men det är inget att vara ledsen för. Känner man fler som gillar att smyga, kan man skaffa sig en stor bössa, en grön mössa, ta jägarexamen och börja smyga på djur i skogen istället. Älg till exempel.

IMG_0924

Älgragu med hasselnötter och svamp

Receptmakare: Lotta Lundgren

Portioner: 6

Tid: 45 minuter

  • 150 – 200 g hasselnötter, helst ekologiska
  • 2 gula lökar
  • 2 vitlöksklyftor
  • 1 msk kantarellfond*
  • 1/2 – 1 msk japansk soja*
  • 1/2 msk asiatisk fisksås*
  • 1 kg älgfärs, helst finmald
  • svamp (jag använde torkade och förvällda trattkantareller)
  • 1– 2 dl grädde
  1. Sätt ugnen på 200°C.
  2. Sprid ut nötterna på en långpanna. Sätt in i ugnen, rosta ca 20 minuter eller tills skalen spricker och nötterna fått samma färg som ljus nougat. Ta ut, låt svalna något och gnid nötterna mellan händerna tills större delen av skalen gnuggats av.
  3. Hacka löken fint och vitlöken finare. Fräs genomskinlig i lite smör eller olivolja i en stor gryta.
  4. Tillsätt älgfärsen och stek igenom.
  5. Tillsätt fond, soja och fisksås. Smaka av och justera sältan efter eget huvud. Krydda med nymalen svartpeppar.
  6. Tillsätt svamp (använder du färsk svamp steker du den förs tills den sjunker ihop) och nötter.
  7. Red av med grädde.
  8. Servera med potatismos (eller någon annan form av potatis) eller matkorn.

*Blandningen kantarellfond, soja och fisksås är en ungefärlig uppskattning, jag visste inte att det skulle bli så bra och glömde att mäta. Om du inte har kantarellfond går det lika bra med någon annan fond, vilt- eller oxfond kanske, och har du inte fisksås kan du ta lite mer soja. Huvudsaken är att du smakar av så att det blir lagom salt enligt dig.

Rapport från tryckark 2:

För att alla ska känna att de hänger med i processen och förstår precis vad som händer så får ni Karins andra rapport också:

Det är så mycket färg på arket så det är inte klokt. Tyvärr blir
våra svarta färgplattor lite mörkare men fina ändå. Går ej att
sänka då det låg svart bild bredvid. Ökade gul på en remsa med
två bilder. Lottas mun blev mindre gul i huden och mer
japansk. Toppenfint! Kram K.

Skickat från min iPhone

Rapport från tryckintag

Hur går det med boken? Jovars, det verkar gå prima. Fick just följande rapport från Karin Ahlgren ute på Värnamos stolthet, tryckeriet Fälth & Hässler:

Några bilder har fått en liten blå ton, morotssoppan med röda bestick, gör inget. Var lite orolig för vår gula tonplatta men man måste chansa lite och den får funka. Vi ställde in på björnbilden och gav den mer gult. Blev bättre!

K.

Sent from my Iphone

Låter som det blir fint. Eller?

Gräddfil

Om du är en av dem som verkligen, verkligen vill ha kokboken Om jag var din hemmafru innan jul så kan jag berätta att det kommer gå alldeles utmärkt. Kokboken är leveransklar i början av december och då kommer jag öppna en kanal in till en av de stora nätbokhandlarna från min blogg (tack snälla rara Norstedts för att ni går med på den här typen av specialarrangemang).

Det är beundransvärt att så många av er verkar vilja att köpa en bok trots att ni bara sett själva kladden (denna blogg) samt bokens omslag. Kanske är det bra om ni tittar lite på den här filmen innan ni bestämmer er för om ni ska slå till eller ej. Vill dock varna känsliga tittare för starka scener. Det är inte säkert att alla tål så mycket smörgåstårta på en och samma gång.

Om att passa helt perfekt

Saker som kommer i min mail:

Nu söker vi folk till köket på McDonald’s. Som bloggare/ hemmafru passar du helt perfekt.

Hej Lotta, du är precis den vi söker. Nu är nämligen alla som vill välkomna in i våra kök. Vi vet att många är nyfikna på McDonald’s, därför bjuder vi in till en rundtur. En tur tar cirka 10 minuter och du får naturligtvis fråga precis vad som helst. Till exempel om du är nyfiken på vad vår mat innehåller? Var råvarorna kommer ifrån? Eller vilken sallad vi hade rekommenderat till en bloggande, matkunnig hemmafru? Du behöver inte boka tid eller paxa plats. Sväng bara förbi din närmaste restaurang på någon av tiderna här nedanför, och häng med in i köket. Ha det fint och lycka till med recepten! Hälsningar från köket på McDonald’s.

Kära McDonalds. Jag hoppas verkligen att ni har koll på varifrån era råvaror kommer och vad er mat innehåller. Vad jag är för sort har ni nämligen helt fått om bakfoten.

Ingefärsmarinerad lax med bakad lök

För några år sedan hade jag en stor klädkammare full med kläder. Nu för tiden består min garderob av trenne tragiska trådbackar vars innehåll passerat bäst-före-datum medan klädkammaren bebos av en toppmodern frysbox. Jag antar det är det här som ska föreställa personlig utveckling men oss emellan är allt som förr: Med jämna mellanrum fiskar jag upp någonting opraktiskt (en femkilossäck havtorn) ur gömmorna utan att minnas när eller varför jag köpt det. Lika ofta smyger jag in i klädkammaren för att smussla undan det senaste fyndet (en kalkon så stor att den fick dras hem på barnpulka) så att ingen ska behöva fråga vad jag betalade och hur jag tänkte då. Häromveckan ringde en charmig karl och påminde mig om att jag spontanshoppat en halv ko av märket Highland Cattle och nu är välkommen ut till Drottningholm för att stycka upp och ta hem den. Det är ett skapligt stort djur om jag förstått saken rätt så nu gäller det att tömma boxen och förflytta isen till magen. Först ut är 600 gram fryst lax.

IMG_0848

Ingefärsmarinerad lax med bakad lök

Receptmakare: Lotta Lundgren

Portioner: 4

Tid: 40 minuter

  • 4 gula lökar
  • 600 g laxfilé, färsk eller fryst och tinad
  • 1 msk japansk soja
  • 1 msk socker
  • 1 msk ingefärsjuice (saften av en liten tumme riven och pressad ingefära)
  • 2 msk sesamfrö
  1. Sätt ugnen på 200°C.
  2. Klyv och skala lökarna. Droppa lite olja över snittytorna, ställ i ugnssäker form och ugnsbaka tills de är mjuka (40 minuter, gärna ännu längre).
  3. Ta bort skinnet från laxen och skär i mindre bitar.
  4. Blanda soja, socker och ingefärsjuice, rör tills sockret löst upp. Lägg ner laxen och blanda runt så att marinaden kommer åt överallt.
  5. Rosta sesamfröna (jag hade bara svarta, det går lika bra med vita) i torr stekpanna tills de knäpper. Ställ åt sidan.
  6. När lökarna är klara, hetta upp lite olja i en stekpanna, lägg i laxen, sänk värmen, vänd efter en minut och låt steka klart på lägre värme (sockret i marinaden gör att ytan karamelliserar snabbt – se upp!)
  7. Häll återstående marinad över laxen, strö på sesamfrö och servera med valfria tillbehör, exempelvis nudlar eller basmatiris kokt med hälften vatten, hälften kokosmjölk.
  8. Limeklyftorna? De är den late amatörfotografens bästa vän och helt frivilliga.

Torrstekt fläsk med plommon och sticky rice

När jag gick på IHM hade vi en rödlätt lärare som påminde lite om Tom Selleck. Vi kallade honom för Köttet, dels för att hans naturliga färgskala var provocerande skär, men framför allt för att han trots detta rörde upp en storm av aggressivt erotiska känslor hos oss kvinnliga studenter. Inför vår första lektion hade han skrivit ordet Valkommen! över hela vita tavlan. När han hälsat på alla lämnade han rummet varvid jag gick fram och skrev dit de två saknade prickarna. Sedan började lektionen. ”Problemet med de flesta av oss är att vi är programmerade att leta efter fel”, inledde Köttet. ”Istället för att se till helheten och det som är bra, lägger vi kraften på bagateller och fokuserar på det som är dåligt. Felsökeriet får oss att känna oss lite duktigare än andra just då. Tyvärr gör det oss i längden oförmögna att skapa någonting eget och vårt öde blir att försöka bromsa andra.”

De orden är fortfarande någonting av det klokaste jag hört i en lektionssal. Och Köttet, om du händelsevis skulle råka läsa, det här är för dig:

IMG_0856

Torrstekt fläsk med plommon och sticky rice

Receptmakare: Lotta Lundgren

Portioner: 4

Tid: 1 timme och 15 minuter

  • ca 1 kg fläskkarré i bit
  • kinesisk soja
  • 6 plommon
  • 3 dl glutonious rice eller råris
  • 6 – 7 dl vatten
  • 1/2 dl ostronsås
  • 3 stjärnanis
  • 1 kanelstång
  • 1 msk asiatisk fisksås
  1. Sätt ugnen på 200°C.
  2. Skär köttet i så tunna skivor du kan och lägg ut över bakpappersklädd plåt. Häll på massor av kinesisk soja och vänd köttbitarna så att sojan kommer åt på alla sidor. Sätt in i ugnen, ca 1 timme.
  3. Halvera plommonen, strö lite salt och kanske lite socker över snittytorna och ställ in på plåten tillsammans med köttet efter ca 30 minuter.
  4. Koka riset med ostronsås (vispa ut den i vattnet om den är tjock), kryddor och fisksås. Om du som jag är halvkass på att koka ris kan spara några deciliter vatten och tillsätta dem mot slutet om/när riset kokat torrt men ännu känns lite för hårt.
  5. Servera med limeklyftor och tunnskivad gurka om du vill (strimla köttet behöver du inte heller göra, det är mest för att det skulle bli snyggt på bilden). Koriandern kan du också strunta i om du inte är mig eller Jorma. Och ja, jag vet att det är glasnudlar på bilden men det blev inte lika gott som riset.

Couscoussallad med halloumi och grillad paprika

Skrivkramp är en åkomma som drabbar alla professionella skribenter med jämna mellanrum; mer sällan i unga år, desto oftare efter fyllda trettiosju. Mitt bästa recept när krampen slår till är att brygga en kanna kaffe, sätta en tjockbottnad kastrull på spisen, slå i ett par deciliter mjölk, fjutta på plattan och återvända till tangentbordet. Effekten är i regel omedelbar. Knappt har man satt sig förrän inspirationen hugger tag i en, resonemangen rätar ut sig, orden bildar kö där nya idéer trycker på bakifrån med kraften av ett rytande hällregn över Gobi-öknen. Det var i den här uppjagade stämningen folk plitade ihop Gamla Testamentet så att dammet sprutade om pergament-rullarna, det var såhär fokuserad Freud kände sig när han gick på koks, känn, åh, känn hur texten flödar ut genom fingertopparna medan tiden står stilla. Vad är det som luktar bränt? Strunt i det, jag har flow nu! Luktar det inte lite som …? HÅLL TYST JAG SKAPAR! Men varför luktar det grillad halloumi härinne och vad är det som ryker så förbaskat?

IMG_0840

Couscoussallad med halloumi och grillad paprika

Receptmakare: Lotta Lundgren

Portioner: 4

Tid: 45 min

  • 400 g körsbärstomater
  • 4 stora paprikor
  • 1 dl solrosfrö, skalat
  • 4 portioner couscous, helst libanesisk moghrabieh
  • 250 g halloumi
  • 1/2 rödlök (kan uteslutas)
  • 1/2 citron
  • smörklick eller olivolja
  • 75 g ruccola
  1. Sätt ugnen på 200°C grillvärme.
  2. Halvera körsbärstomaterna, klyv och kärna ur paprikorna och lägg på bakpappersklädd plåt – paprikorna med den kupade sidan upp, tomaterna med snittytan i vädret. Ta ut när paprikorna är täckta med stora svarta blåsor och drapera en handduk över plåten.
  3. Koka coscousen.
  4. Rosta solrosfröna gyllene i torr stekpanna.
  5. Skiva eller tärna halloumin och stek i lite olivolja tills den fått vacker färg och stekyta.
  6. Strimla rödlöken fruktansvärt fint.
  7. Dra skalen av paprikorna och dressa i flingsalt och lite olivolja.
  8. Pressa citronen och rör ner i den färdigkokta couscousen tillsammans med en klick smör eller olivolja.
  9. Arrangera allt tillsammans med ruccola på fat eller tallrikar och servera.

Ett tredje förslag

photo

Man skulle ju också kunna tänka sig det här som omslagsbild – ett känt ansikte, dessutom hyperaktuell just nu. Och allvarligt talat, bara en galning skulle tacka nej till den här hemmafrun.

Dessvärre blir det kanske svårt att ändra såhär i sista minuten eftersom boken med kjolen och lammsteken på framsidan går till tryck i denna stund.  Å andra sidan har jag alltid drömt om att störta in någonstans och skrika ”STOPPA PRESSARNA, VI KÖR MED CHRISTER!”

Boken kommer ut i handeln i mars nästa år. En mycket flott sak om 200 sidor med rak tygrygg, två sorters papper i inlagan, fantastiskt tryck och bokbinderi osv osv. Lite men inte mycket dyrare än en vanlig kokbok. I övrigt inte så vanlig någonstans om sanningen nu ska fram.

OM det är så att man inte kan vänta till mars, utan vill kunna köpa sig en bok innan jul, så går det att ordna. Låt mig återkomma i frågan. Jag är glad, tacksam och lite rörd över engagemanget och uppmärksamheten. Tack.