Vad fan gör en med en rättika?!
Jenny

Kära Jenny!

För det första använder man inte svordomar i samband med denna ljuvliga skapelse. Men eftersom jag inte är Magdalena Ribbing så tänker jag lämna etikettsdiskussionen och i stället besvara frågan. Den är nämligen bra. Det finns många sorters rättika, men eftersom jag är något av gastronomins Saida vet jag att du främst tänker på den stora vita istappsrättikan som även går under det japanska artistnamnet daikon.

Tänk på din nya vän som en förvuxen och ovanligt älskvärd rädisa så är du på rätt spår. Även om smaken är ganska mild har den oftast en mer eller mindre diskret pepprighet som gör att den är bra på att balansera feta ingredienser. Exempelvis är en blandning tärnad herrgårdsost och skalad tärnad rättika förnämlig. Rättikan har en spröd krispighet som kontrasterar behagligt mot den krämiga feta osten. Lägg gärna till lite gröna bönor i bitar och en lätt vinägrett, gärna med en gnutta senap. Du kan också mildra rättikan genom att steka den snabbt i tjocka strimlor tillsammans med finhackad ingefära. Avsluta med att stänka över lite rostad sesamolja och strö över tunt skivad salladslök. Vad sägs om några droppar citron? Servera rätten till stekt lax eller äggröra kryddad med lite soja och en nypa socker.

När du väl bekantat dig med ispappsrättikan kan du gå på det tyngre artilleriet, de tungrungande rättikor som är svarta och röda. Dem kan du skrubba, skiva tunt och salta lätt. Varva rättikan med nästan lika tunna skivor av syrligt äpple och droppa lite olivolja eller kallpressad rapsolja över. Fint till fisk, rostbiff och på buffé. Finner du din rättika för besk och ettrig kan du lugna ner den genom att låta skivorna ligga och dra i iskallt lättsaltat vatten någon timme. Klappa dem torra innan du använder dem. Och klappa dem lite extra för att du älskar dem.